Publicerad 2012-12-11

Intressanta böcker om Stockholmstrafikens historia


Den 22 november utkom två nya böcker som berör Stockholmstrafikens historia ur olika synvinklar. Båda böckerna har utgivits av Stockholmia förlag.


Ett halvsekel i stockholmstrafiken - politik, planering och utbyggnader



Av Stig Holmstedt



Sedan 1950-talet har Stockholm genomgått en hisnande utveckling med kraftig befolkningstillväxt i en region som sträcker sina tentakler allt längre ut från moderstaden. Utan de stora trafikprojekten med tunnelbanan, motorvägarna och pendeltågstrafiken hade detta inte varit möjligt. Trafikpolitiken och den strategiska trafikplaneringen har därför haft en nyckelroll i stadens utveckling.

De gigantiska planerna, både de som genomförts och de som
stannat på ritbordet, presenteras på ett auktoritativt sätt av den mångårige trafikplaneraren i Stockholms stad Stig Holmstedt. Vi får följa med i de många svängningarna i trafikpolitiken från de intensiva åren 1952 till 1965, via rekordåren fram till 1970, reaktionen mot de stora planerna till mitten av 1980-talet och vidare till ett nytt antal förslag till stora projekt som landade i ett försök att samordna trafiklösningarna i den så kallade Cederschiöldsöverenskommelsen 2007.

Mycket av det som föreslagits och beslutats har, på gott och ont, inte blivit av. Vilka av dagens planer som kommer att förverkligats är ännu osäkert men mot bakgrund av Holmstedts historieskrivning är det inte svårt att gissa att allt inte blir så som det en gång tänktes.

 

Trafikslag på undantag - Cykeltrafiken i Stockholm 1930-1980


Av Martin Emanuel



De flesta blev tagna på sängen av cykeltrafikens kraftiga uppsving i Stockholm under 1930-talet. Cykeln hade varit närmast borträknad, men för de arbetare som flyttade från innerstaden till de nya förorterna utgjorde cykeln ett billigt och attraktivt alternativ till stadens kollektivtrafik. Bil var det ännu få som hade råd med. Dessutom passade cykeln väl in i den friluftsvåg som löpte genom det svenska samhället under mellankrigstiden.

Vid mitten av 1900-talet var stadsplanerare förvissade om att cykeln hade spelat ut sin roll annat än för rekreation och förflyttningar inom de förorter som planerades kring tunnelbanans stationer. 1970 hade dessa föreställningar så gott som slagit in, när bland annat längre resvägar gjorde att cykeln valdes bort för andra transportmedel. Men det var också fråga om en självuppfyllande profetia.

Martin Emanuels doktorsavhandling visar på konsekvenserna av den moderna (bil)staden och på hur aktörers värderingar och tolkningar av olika trafikslag påverkar vilka åtgärder som vidtas, eller inte vidtas, för trafiken. Den ger en ökad förståelse av trafikplaneringens ideologiska karaktär och av hur den fortsätter forma våra praktiker under lång tid framöver.

Martin Emanuel är civilingenjör i teknisk fysik och verksam vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH i Stockholm. 
« Gå tillbaka till startsidan.

Prenumerera på RSS

Premunera på RSSFör att prenumerera på vårt RSS flöde. Få nyheter, modeller och senaste inlägg, dagligen.